En tjock klump innanför bröstbenet. Det svider och det trycker. Det gör ont. Jag kan inte gråta längre. Blicken fastnar på den vita väggen framför mig. Det står stilla i mitt huvud, då det samtidigt rör sig så mycket tankar och frågor. Jag vill gråta. Jag gråta. Men jag är rädd för att inte kunna sluta.

Såhär hemskt äcklig ser jag ut nu haha. Efter den här sköna aloe vera masken är avsköljd och ansiktet är tvättat och insmort, så ska måla på ett nytt lager med nagellack och så fort jag sedan lagt fram morgondagens kläder så ska jag släcka ner allting i mitt rum, tända något ljus, dricka te och läsa lite i en bok. Sen sova!
How 'bout that huh? :D myyysigt I say!

johanna och jag på bild.

Hej hopp! Har nyligen kommit hem från centrum, där jag träffat min fina älskling en sväng innan jag for hem igen :) Innan det så har jag varit på vårdcentralen för att kolla upp den där eländiga värken som jag har i halsen/örat, så en läkare kikade och pillade lite på mig, men sa att det inte var någon större fara mer än att jag var lite röd och irriterad i örat samt svullen i halsen :p hehe. Nåväl, efter undersökningen så tog jag och sötsyster den andra sprutan för livmoderhalscancer. Bara en kvar nu!

Imorgon har jag planerat att fara iväg till skolan igen, känner mig fortfarande inte frisk alls, men jag saknar mina fina vänner och känner att jag inte vill missa/hamna efter något mer nu! Så jag får peta i mig några alvedon och klä mig i varma, stickade kläder och sen ba plugga järnet i skolan! ;)

Nu ska jag hur som helst ta mig en macka eller dylikt innan det blir middag. Magen säger kurrrkurrrr.

So long suckers!

Hela helgen har jag umgåtts med min underbara pojkvän och det har varit så mysigt som det kan bli när man är sjuk. Förutom det att Emil har fått mig upp på leende hela tiden så tycks den här helgen ha varit en jävla oturshelg för mig.
- Jag är sjuk. Hostar, ont i halsen, lock för örat: ont i örat. Huvudvärk och svårt att andas
- Jag har en bula på huvudet efter att ha missat en väldigt tydlig planka på en gungställning.
- Jag har slagit igen en bildörr på min älskade mobil, så att displayen gick sönder.

Förövrigt så känns det som att jag kommer att dö när som helst. (Egentligen inte kanske, men jag har rätt att få överdriva. Det är synd om mig! :<)

En av världens vackraste kvinnor!

Jag saknar min fina så himla mycket. Nog för att vi träffas så gott som varje dag i, innan eller efter skolan. Men jag saknar honom inte på en sådant vis. Jag saknar honom. Jag saknar allt som han är. Jag saknar hans skratt, hans kramar, hans läppar. Jag saknar hur han brukade titta på mig, för det var så länge sen han tittade på mig så. Hur hans blick verkligen fick det att se ut som att han var glad. Att han var glad med mig. Jag saknar den blicken. Jag saknar hur han ibland, helt random, bara kunde börja låta på något konstigt vis och med världens största leende på läpparna, omfamna mig med hela sin kropp. Jag saknar hans närhet, fy fan vad jag saknar hans närhet. Jag saknar hur han brukade vilja vara med mig, hur det oftast faktiskt var han som frågade om jag ville hitta på något. Nu är det bara jag. Jag känner mig dryg och jag är rädd. Jag är rädd att förlora min skatt. Jag är rädd att han ska förlora sina känslor för mig. Jag är rädd för att han ska börja ta mig förgivet, så som alla andra alltid börjar göra med tiden. Jag är rädd för att vara ensam. Hur skulle jag kunna klara mig ensam igen? Hur skulle jag överhuvudtaget klara mig ensam igen, efter all den kärlek och uppskattning som han visat mig? Som ingen tidigare gjort. Jag är rädd för att göra fel. Gör jag fel?

Jag saknar hans fina sms också. Sådana som han brukade skriva utan att jag skrev något först. Långa och gulliga sms som kunde få mig att börja gråta. Nu när jag läser igenom de sparade smsen, så börjar jag gråta utav en helt annan anledning. Jag saknar hans kärleksförklaringar till mig. Jag saknar hans komplimanger. Hur han brukar pussa mig, hålla om mig hårt och berätta hur fin han tycker att jag är. Jag saknar honom. Min fina Emil.

Jag hatar att jag blir så rädd, att rädslan byggt bo innanför bröstbenet. Paniken vilar där hela tiden. Varför måste jag vara så rädd för? Han älskar mig ju fortfarande. Vi har ju kommit in i ett annat stadie av förhållandet, det är bara därför det tidigare har förändrats till nu. Eller hur? Det är väl bara så va?

Det tjocknar till i halsen när jag tänker på allt det här. Jag får svårt att andas och panikångesten bryter ut. Han är för bra för mig. Jag sa ju att han var för bra för mig. Jag sa ju det till honom. Jag är en sån jävla dryg flickvän. Jag gnäller och gråter. Jag saknar och ställer frågor. Och det är det som skrämmer mig mest. Att det är för att jag känner så här. För att jag är alldeles för på honom, för att jag inte kan låta honom vara. Jag vill inte låta honom vara. Jag vill vara med honom hela tiden och nu börjar han tröttna. Det är jag rädd för. Att det är jag som ställer till med och får honom att tappa känslorna, om så något.

Varför kan jag inte bara vara normal och som vilken annan flickvän som helst skulle vara? Varför måste jag bry mig om personen så himla mycket att han har blivit allt jag har? Varför måste jag höra av mig till honom hela tiden för? Ringa hela tiden, smsa hela tiden. Varför kan jag inte bara vara den person som han vill att jag ska vara? Ha alla rätt.



Jag är ett jävla drygskåp och jag behöver en cigarett och sömn nu.

Fy i helvete vad röksugen jag är. Dryga himla datorkunskapslektion. Har spring i benen, ont i halsen och nu ska jag röka! Satan vad jag ska röka nu alltså!

pics: elle magazine

Herrejisses vilken vacker kvinna! Det blir en sån där avundsjuk/ge mig-mark på henne.

Fan vad ledsen, irriterad, besviken och arg jag blir. Jag behöver en cigarett nu. Och en kram av tjejerna också. Utan att behöva bli frågad vad som är fel och varför jag är ledsen, irriterad, besviken och arg.

Hur gullig är inte min pojkvän egentligen? Det här har han ristat in någonstans i stenraset, där ronja rövardotter spelades in. Världens världens finaste Emil

'

Mamma och pappa kom för ett tag sedan hem med några meal från burger king och fy tusan vad gott mina nuggets smakade! Nu har tänkt att jag ska ta och försöka sova, men jag ville ju säga godnatt och lite annat gulligull till pojkvännen min innan jag somnade. Men han är upptagen med att spela nya halo! :( hehe.

Imorgon, om jag inte är fullkomligt döende eller har feber, så har jag planerat att försöka masa mig till skolan trots huvudvärken och halsonten. Duttit va? :D

video: wildfoxcouture

styled by alexandra sherman

Så här vill jag klä mig nu till hösten. Satan så snyggt! Och lager på lager håller jag fortfarande väldigt kärt under höstperioderna. Flertal tjocka koftor, halsduken, en skjorta och en skinnjacka utanpå. Samt ett par ribbade tjocka strumpbyxor och ett par kängor. En mössa och ett par vantar när det är kallare än vanligt. Prrr! Vad tycker ni?

Ligger hemma i sängen med halsont, huvudvärk, feber och andningssvårigheter. Med andra ord: jag är sjuk som en idiot :( Jag får panik och ångest och blir så jävla förbannad när jag tänker på att jag inte kunnat gå till skolan idag. Klarar verkligen inte av att vara borta, för man missar så jävla mycket. Men tur iallafall att jag har fina vänner som informerar mig om vad som hänt under dagen <3 hehe. Nu ska jag ta och göra ordning ytterligare en kopp med kanelte och sen funderar jag på att gå ut och sätta mig ett tag, för jag är så jobbigt varm. Dumma feber!

Hur som helst.. Kanelte var det! :)